Idag har jag haft en underlig dag. Jag gick till mitt gamla jobb och fick ett vikariat. På vägen för att möta M och luncha ringde jag chefen som jag lovat och tackade nej till att jobba kvar i höst. Sen sprang jag på T från lilla avdelningn och berättade för henne. Vi lunchade och sedan gick jag runt ett par timmar på stan. M skulle prompt iväg just idag och öla med grabbarna, men det är som det är, en av dem blir pappa om någon månad så han behövde väl prata... :-) På stan såg vi Magnus Uggla. Sedan gick jag på Åhléns och där träffade jag på en mamma som frågade om hösten och jag berättade hur det låg till, det kändes lite skumt - jag har inte helt vant mej vid tanken... Hon tyckte det var jättetråkigt att jag slutar, så det värmer ju. :-)

I matbutiken såg jag en mamma från ny-gamla dagiset (där jag börjar igen) och hennes två pojkar, och sedan, bakom mej i kön - vem står där om inte Prinsen. Inte min prins alltså, utan Victorias lillebror... Jag blev lite paff. :-) Nu är jag hemma.

Jag är både nöjd och missnöjd - det är en underlig dag, jag trodde inte jag skulle känna så här... Jag vet att det är toppen att jag får heltid, nya kollegor (utom 5 som jag kände igen), tjänstepension och bättre lön - men jag vill ju egentligen jobba med något annat... Nåja, tills jag vet vad det är så får jag vara nöjd, så är det bara. Det ska nog bli bra... Eventuellt försöker jag starta firma vid sidan av, och ser om det bär sig. Någon form av hantverk blir det i så fall. Nåja, vi får se.Hm En underlig dag, som sagt...