Under den här veckan har det pratats en del om spelmissbruk, dvs dataspelsmissbruk. Man menar att det inte finns något som heter det ännu, men att fenomenet existerar. Eftersom jag vill jobba med spelutveckling om några år så är det intressant att höra på de erfarenheter som framkommer kring detta. Därmed inte sagt att jag håller med i allt, men det är intressant, helt klart. Kan man erbjuda något sätt att spela som inte isolerar, är min tanke, eftersom det är det som framhålles som problemet: Att personen inte har vänner irl, att personen inte går ut och gör annat, inte har hobbies, inte sköter skola/jobb, inte umgås med familjen osv. Jag slås av att det finns sådana sociala former av spelande redan, och då menar jag inte att man får vänner genom WOW, LANande eller liknande, utan jag tänker faktiskt på mitt Wii. Wii har marknadsförts som ett socialt familjespel/kompisspel - något att samlas kring, något som ersätter tex vanliga brädspel eller filmkvällar. Dessutom innebär spel på Wii mer fysisk aktivitet än spel gjort innan. Bara en reflektion, i alla stillhet.

Jag tänker sedan på den reklam som jag retat mej på länge nu, den där en kille försöker beveka sin arga flickvän genom att lova att inte köpa fler TV-spel - sedan följer förslaget att vi som konsumenter ska hyra våra TV-spel för att komma runt löftet och kunna spela ändå. Vad ger det för budskap? Att det är OK att föra sin partner bakom ljuset på det sättet? Att det alltid finns ett sätt att få spela, bara man verkligen vill? Snacka om att vara en "enabler" för spelmissbrukare, Lovefilm! Fy på er! I er reklam ser jag ett förhållande tärt av spelmissbruk, och ni ger killen en perfekt one liner att slå i sin lessna och arga flickvän, bara för att sedan ge honom en väg till sitt missbruk med ett skratt... Inget vidare. Alls. Jag tycker att ni borde sparka er reklamare, för det är smaklöst och åtminstone jag kommer aldrig att bli kund hos er...

Hjälp för missbruket finns att få, dels i form av kliniker, stödgrupper och i råd kring hur man hanterar detta. Bäst är att stoppa tidigt, att begränsa användandet innan det eskalerat - om det inte blev av så kan man senare försöka locka med resor, körkort eller andra intressen, och försöka ersätta spelandet med andra aktiviteter. Dock kunde en bokstavsdiagnos, och eventuellt andra diagnoser också, påverkas positivt av att spela så kontrollera sådan fakta först innan du tar tag i problemet om du berörs av det.

Jag, för min del, tror inte att detta är slutet för spelindustrin, men jag tror att det vore bra att jobba mera just med det interaktiva. :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är lyckligt lottad, det vet jag, för även om det går många veckor och ibland tillochmed månader emellan de gånger jag får se min fästman så har jag sist och slutligen funnit den finaste mannen i hela vida världen. Precis så känns det.    De s...

Jag har alltid tyckt om att skriva. Som liten hittade jag på sagor och ritade bilder till, och i tonåren skrev jag dikter. Numera skriver jag spaltmeter av kollegieblockslistor, träningsboksinlägg och kreativa idéer i diverse block, böcker och på lös...

Jag har låtit bloggen ligga i träda i något år nu, men känner att det kunde vara roligt att ta tag i den igen. Jag har gått halva utbildningen snart, med den lilla ändringen att jag numera läser till speldesigner, då grafikspåret inte var min grej. ...

Jag kom in i höst! Jag är en av 18! Jag ska börja på Södertörn, på Spelprogrammet, med inriktning på spelgrafik! Helt sjukt, jag ska bli student igen! :-) Jag är så otroligt lycklig! Måste bara berätta för chefen...   Jag har redan luskat reda på...

Jag blev så glatt överraskad av detta recept att jag ska laga det igen idag. sist lagade vi det med nudlar, men idag blir det nog med ris.   Enkel thailändsk rödcurrygryta Ingredienser 4 port kycking i kokosmjölk kycklinggryta 3 kyckling...